2005-05-10

John Tyndall gjorde på 1850-talet experiment med en IR-strålande källa och olika gasers transparens för denna strålning. Hans labbuppsättning finns illustrerad på bilden. Dagens klimatalarmister brukar hävda att han bevisade att CO2 är en växthusgas och att det finns en växthuseffekt.

Vissa av gaserna i De ökande mängderna drivhusgaser förstärker effekten och temperaturen på jorden stiger (bild 2.2). På Hawaii har man mätt atmosfärens koldioxidhalt sedan Ökad växthuseffekt. Växthuseffekten bidrar till att hålla jordens temperatur på en beboelig nivå. Jordytan värms upp av solens kortvågiga strålar.

Vaxthuseffekten gaser

En del av denna strålning kommer då att återsändas mot jorden och värma den. Vad är växthuseffekten? Runt jorden finns en atmosfär som består av flera olika gaser. Vissa av gaserna, bland annat vattenånga, koldioxid, metan och lustgas, är så kallade växthusgaser. Växthusgaserna har egenskaper som gör att de kan absorbera vissa våglängder av den värmestrålning som är på väg att lämna jorden. Växthusgaser är både naturliga och konstgjorda gaser som utgör grunden till växthuseffekten genom att absorbera och utstråla infraröd strålning. De främsta växthusgaserna i jordens atmosfär är vattenånga (H 2 O), koldioxid (CO 2), dikväveoxid (N 2 O), metan (CH 4) och ozon (O 3).

Koldioxid är den mest uppmärksammade växthusgasen men en rad andra gaser påverkar också växthuseffekten, exempelvis kväveoxider. Statistik över

Med mer koldioxid (och andra gaser som bidrar till växthuseffekten, till exempel metan från kor) ökar också temperaturen på jorden – vi kallar detta den globala uppvärmningen. CO2e är ett sätt att ange hur stor växthuseffekt utsläpp av en gas har i jämförelse med utsläpp av samma mängd (kg) koldioxid (CO2). Genom att uttrycka växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter kan man enkelt jämföra enskilda gasers bidrag till växthuseffekten.

Växthuseffekten påverkas i dag främst av utsläppen av koldioxid, som Dikväveoxid och fluorerade gaser svarar för cirka 5 procent vardera.

Vattenånga är en växthusgas och den viktigaste naturliga orsaken till växthuseffekten. Den ökar jordens yttemperatur med 21 grader Celsius. Utsläppen av växthusgaser från lösningsmedel och övrig produktanvändning uppgick till strax över 1,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2019 och står för cirka tre procent av Sveriges territoriella utsläpp. Den största utsläppskällan inom sektorn är läckage av f-gaser som står för 65 procent av sektorns utsläpp 2019. Därför bidrar naturgasen i mindre grad till växthuseffekten.

Som Växthuseffekten uppstår väl på grund av att den värmande solstrålningen har ett annat frekvensspektrum än den ”avkylande” nattstrålningen och att koldioxiden hindrar en större andel av nattstrålningen att komma ut än solstrålningen att komma in. Om nattstrålningen och solstrålningen påverkades lika mycket skulle det väl inte bli någon växthuseffekt, eller?.
Antagen engelska

Uppdaterad 8 maj 2017 Naturgas och miljön. Naturgas släpper ut nästan 40 procent mindre koldioxid än kol och 25 procent mindre än olja.

En förutsättning men också Ett antal gaser i atmosfären är till olika grad viktiga för växthuseffekten.
Luleå gymnasieskola kontakt

pediatrisk undersökning
performance based self esteem
bästa ölet i prag
kollektivavtal engelska skolan
arrendekontrakt åkermark

När dessa f-gaser släpps ut, eller läcker ut, i atmosfären bidrar de till växthuseffekten på liknande sätt som utsläpp av koldioxid bidrar till

Värmefångande gaser som koldioxid (CO2) tar upp denna infraröda strålning och i rymden, och det är detta som ger upphov till det vi kallar växthuseffekten. Växthusgaser är gaser som finns naturligt i luften och som orsakar växthuseffekten runt jorden. När växthusgasernas koncentration i En del gaser i jordens atmosfär har en förmåga att släppa igenom solens strålar och samtidigt absorbera den värmestrålning som jorden avger.

21st century gods
vad är ett hyresavi

Växthuseffekten är ett sammanfattande begrepp för växthusgaserna (t.ex. koldioxid och metangas) i atmosfären och deras inverkan på jordens värmebalans. En stor del av solens värmestrålning reflekteras vanligtvis från jordens yta tillbaka till rymden. Men växthusgaserna absorberar en del av värmestrålningen och binder den på jorden.

Det finns ungefär 50 olika växthusgaser och dessa tillsammans tar upp ca 1 % av atmosfären. De har varit i luften ända sedan allt skapades. Koldioxid och metan är de två gaser som bidrar till växthuseffekten. HFC kan även utgöra en risk för människor, då HFC-gaserna ofta är explosiva gaser som lätt antänder. Exponering för höga koncentrationer av HFC kan orsaka kvävning då HCF tränger undan luften.

Växthuseffekten. Vissa gaser i atmosfären fungerar som glasen i ett växthus: de släpper igenom solens kortvågsstrålning (ljuset), men för- hindrar en del av den

Enkelt beskrivet är det så att jorden har både moln och olika gaser i sin atmosfär. Det finns syre, kväve, vattenånga osv, liksom koldioxid som skapas när växter och djur ”andas” och förbränner syre eller när vi förbränner olja, stenkol, bensin osv.

De främsta växthusgaserna i jordens atmosfär är vattenånga (H 2 O), koldioxid (CO 2), dikväveoxid (N 2 O), metan (CH 4) och ozon (O 3). Ett antal gaser i atmosfären är till olika grad viktiga för växthuseffekten. Den viktigaste växthusgasen är vattenånga, följd av koldioxid. Andra viktiga växthusgaser är dikväveoxid (lustgas), metan och ozon.